Rundvik, Sverige

2018-09-13 01:00

SkyetVest, Lett bris, 5.3 m/s9°C

0 mm precipitation

Pressure: 995.4 hPa

Weather forecast from yr.no.

BIO

http://bioguiden.se/biografer.aspx

 

 

 

 

Biografen i Rundvik firar att det har visats film i hundra år utan avbrott

 

Fredag 14/9 13:00 120:- Fika ingår

Rasmus bor på ett barnhem och önskar precis som alla andra där att han ska få en familj. Ett par kommer på besök och barnen får rada upp sig. De blir ordentligt synade och sedan väljer paret en flicka som får följa med dem hem. Besvikelsen hos de andra barnen är hjärtknipande. Samma kväll bestraffas Rasmus med extra arbete och det blir droppen. Han beslutar sig för att rymma.

Rasmus smiter ut på natten och tar skydd en bit bort i en lada. Dagen därpå vaknar han upp på en höskulle och bredvid ligger luffaren Oskar. De slår glatt följe. Men med vandrandet möter de både trevligheter och problem, och snart är de indragna i olustiga polisärenden.

Rolf Husberg hade regisserat Mästerdetektiven Blomkvist (1947) och Mästerdetektiven och Rasmus (1953) och hans samarbete med Astrid Lindgren fortsatte med Luffaren och Rasmus. Denna gång skrev Lindgren direkt för filmen, en radioserie kom strax efter och 1956 kom boken ut.

Rasmus spelas återigen av den populära Eskil Dalenius, även om den här Rasmus, något förvirrande, är en helt annan person än Rasmus i Kalle Blomkvist-historierna. Oskar spelas av Åke Grönberg.

Luffaren och Rasmus är berättad sakligt och med stor värme. Det är lätt att sätta sig in i Rasmus öde och filmen innehåller flera riktigt spännande sekvenser. Filmen, och Astrid Lindgrens berättelse, är också, 1920-talsmiljöerna till trots, förvånansvärt tidlös och fungerar fint på barn idag.

Filmen togs emot väl när den kom. I Expressen skrev Staffan Tjerneld: "Olle Nordemar och Artfilm har gjort vad de stora, rika bolagen så sällan vågar: spela in en barn- och ungdomsfilm. Hans mod har belönats, det har blivit en film som kommer mycket nära den ideala familjeunderhållningen. Den har en fin botten, Astrid Lindgrens mänskliga värme och småfinurliga humor, som ger även de sorgligaste scener en befriande krusning. Rolf Husberg har satt historien i scen med en stilkänsla, som är alltigenom glädjande. Trots att filmen spelar i kostym rymmer den inget jönseri, hela tiden får vi umgås med riktiga människor. Bakgrunden är ett svenskt sommarlandskap med tidlöst behag."

1981 kom en ny version av Luffaren och Rasmus: Rasmus på luffen. Den regisserades av Olle Hellbom, som kom att ta över filmsamarbetet med Astrid Lindgren efter Rolf Husberg, och som filmatiserade mängder av Lindgrens böcker från 1957 och framåt.

Fredag 19/10 13:00 120:- 15 år Fika ingår

Kapten tillika privatdeckaren John Hillman får höra om ett aktuellt och olöst fall kring den försvunna mannekängen Katja Sundin. Johns fru Kajsa tar anställning på modehuset där mannekängen arbetade, för att undersöka fallet och hålla ett öga på personalen.

I skyltfönstret på modehuset upptäcker de att en skyltdocka faller ihop. "Skyltdockan" visar sig vara den försvunna mannekängen. Hon är död och en dolk sitter i ryggen. Polisen tillkallas. Det uppenbaras att mannekängen bedrev utpressning i stor skala, och hennes anteckningsbok är fylld av högt uppsatta personers namn.

Det som följer är en bitvis komplicerad historia. Stilmässigt påminner filmen om en blandning av Hitchcock och italienska Giallofilmer. Mannekäng i rött verkar ha inspirerat filmskaparen Mario Bava och dennes Gialloklassiker Blood and Black Lace från 1964.

Mannekäng i rött är den andra filmen i Arne Mattssons "färgserie", där man följer paret Hillmans deckaräventyr. Det gjordes fem filmer i Hillman-serien och huvudkaraktärerna spelas av Karl-Arne Holmsten och Annalisa Ericson, som löser mordfall ihop med assistenten Freddy (Nils Hallberg) och dennes fästmö Sonja (Lena Granhagen), som komiska sidekicks. Varje film hade en färgkoppling i titeln. Folke Mellvig och Lars Widding skrev manusen och förebilden verkar ha varit de engelska filmerna om den gäckande skuggan (The thin man) med William Powell och Myrna Loy som deckarparet Nick och Nora Charles.

Arne Mattsson var en hyperproduktiv, mångsidig och tekniskt väldigt duktig regissör. Han rörde sig mer eller mindre genreobehindrat och blandade komedier med Strindbergfilmatiseringar, tyngre dramer med kriminalfilmer, och var kanske mest känd för filmen Hon dansade en sommar, en stor publik- och kritikersuccé. Mattson visste dessutom hur man skrämde slag på publiken. Många vågade inte gå och se den första Hillmanfilmen, Damen i svart, eftersom det sades att folk svimmade i salongerna.

Mannekäng i rött är en utpräglad genrefilm, där inte bara intrigen handlar om ytliga miljöer. Själva filmen verkar härma sin egen handling och är intressant i sin nästan parodiska avsaknad av djup. Den är oerhört stiliserad och artificiell, kanske just för att kunna visa upp världen den behandlar.

Det är inte bara Mattsson som är i sitt esse i den här filmen. Han valde att samarbeta med filmsveriges stora namn, som satte prägel på filmen. Mattsson, förtjust i komplicerade kamerarörelser, samarbetade med fotografen Hilding Bladh, känd inte minst för Ingmar Bergmans Gycklarnas afton. Kameraarbetet är fantasifullt och överskuggar bitvis filmens handling. Bibi Lindström, en av Sveriges mest anlitade scenografer, ansvarade för filmens uppfinningsrika utseende, medan Mago (Max Goldstein), sin tids kanske mest fantasifulla kostymmakare, ansvarade för kläddesignen.
Filmen uppskattades av de flesta kritikerna, som såg den som en hygglig spänningsskapare, även om en del spökeffekter ansågs väl lättköpta. På flera håll gavs miljöskildringen särskilt beröm.

Fredag 16/11 13:00 120:- Fika ingår

Att angöra en brygga är en av de svenskaste filmer som finns, en odödlig komedi om en kräftskiva där segelbåten med spriten ska lägga till vid holmen med kräftorna. Utan att använda motorn.

Kaos härskar. Katie Rolfsen simmar med en tvättlina mellan tänderna, Birgitta Andersson räddar båten med en korv och Monica Zetterlund ska stjäla en eka genom en rififi-kupp där ett gökur och en sill måste aktiveras i exakt rätt ögonblick. Hans Alfredsons eldfängda skärgårdskuf höjer bössan så fort någon rör sig, men resten av männen är sämre utrustade. Lars Ekborg är en fjant i seglarblazer, Hatte Furuhagen är bara intresserad av hur han ser ut, Gösta Ekman kan inte stå upp utan att ramla och stackars Tage Danielsson förstår aldrig vad som händer. Kvinnorna får inte en skråma medan männen slår halvt ihjäl sig. Och till sist är nära att slå ihjäl varandra. "HÅLL KÄFTEN OM MINA BYXOR" vrålar en hysterisk Ekborg till Furuhagen, som mobbat honom med "Du har ju dambyxor" en gång för mycket.

Tampar tappas, linor lossnar – alla försök att hålla fast vid något är förgäves. Blir ens kläder blöta kan man till och med bli av med sin identitet. Till slut ligger båten så långt ut att själva språket bryter samman. När ingen hör vad man ropar gör man tecken (Herr Garbo är på bi-i-i-i-o-o-o), men inga budskap går fram. Och ingen förstår ett ord av vad den Hollywood-besatta fiskaren Garbo säger, utom Monica Zetterlund. Hon är den enda som kan översätta hans haranger, och hon gör det riktad mot oss i publiken: "Herr Garbo säger…"

Alfredson och Danielsson leker med allt de sett på bio. Att angöra en brygga – full av parodier på hårdkokta thrillers och fåniga folklustspel, laddade västerns och spralliga nya vågen-verk – är en stumfilmskomedi i ljudfilmstappning. Tjugotalets omsorgsfullt koreograferade farser, där skämten går ut på att folk får tunga saker i huvudet och allt går sönder, är fulla av snillrika uppfinningar och djärva trick.

Idén till manuset kom från en tecknad serie Alfredson gjort för Kvällsposten, om en man som dag efter dag försökte ta sig upp för en trappa och komma dit han ska. Revyfilmen Svenska bilder, som Alfredson och Danielsson debuterat med, hade flödat över av idéer och improvisation, men den här gången var det ordning och reda. Danielsson ville att slutet skulle nås genom "en benhård logisk konsekvens i det lilla och sedan gå mot en klimax som byggs upp av varje liten enstaka bit i filmen".

Flera kritiker noterade lugnet bakom kaoset på duken. Expressens Lasse Bergström avslutade sin recension med: "Det är mycket roligt, men under större delen av filmen på ett stillsamt, nästan seriöst plan" och Dagens Nyheters Mauritz Edström, som tyckte att filmen var "en enormt rolig svensk filmfars, den roligaste i världen", skrev om dess "milda vansinne". När Aftonbladets Jurgen Schildt ett år tidigare hade recenserat Svenska bilder, hade han varit inne på samma spår. "Som komiskt nummer är den naturligtvis oöverträffad i det svenska 60-talet. Samtidigt är det en film som utstrålar avspänning mera än anspänning, ömhet mera än infami. […]."

Jazzmusikern Lars Färnlöf skrev originalmusiken, och Hasse och Tage författade texten till ledmotivet först efter premiären. Monica Zetterlunds tolkning av "Att angöra en brygga" blev lika älskad som filmen. Att angöra en brygga ligger fortfarande näst högst på listan över de svenska filmer som fått störst publik i Sverige sedan mätningarna började 1963.

BIOGRAFINFORMATION                          

 

 

Prisinformation:

Vuxen 120:-, Vuxen 3D 130:-. Matiné 100:-, matiné 3D 110:-.

Betalning med kort accepteras.

SF Biocheckar gäller hos oss.

Kom ihåg att titta på sista giltighetsdatum. Vi tar inte biljetter eller checkar där datumet har gått ut.

Vi kan inte ta SF presentkort eller rabattkort i plast.

Vi är ingen SF-biograf och är därför inte ansluten till SFs datorsystem.

Öppettider Kassan öpnar 45 minuter före filmen.

Det kan också vara stängt andra dagar pga bokningar.

Bioprogram Vårt program hittar du också på bioguiden Du kan se det här på hemsidan.

Bio Calendar

m t o t f l s
 
 
 
 
 
1
 
2
 
3
 
4
 
5
 
6
 
7
 
8
 
9
 
10
 
11
 
12
 
13
 
14
 
15
 
16
 
17
 
18
 
19
 
20
 
21
 
22
 
23
 
24
 
25
 
26
 
27
 
28
 
29
 
30
 

Kommande Evenemang

mån
tis
ons
tors
fre
lör
sön
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
 
September 2018
 

On Facebook

Custom Search